Manuella automatiseringar
Jag Àr en flitig anvÀndare av AirPods vid lÀggdags. NÀr det Àr dags att slumra in för natten sÄ Äker en av lurarna in i örat för att tankarna ska kunna svÀva i vÀg till tonerna av nÄgon trevlig podd.
Det finns dock risk för volymchock om jag anvÀnt AirPodsen under dagen. FastÀn att jag vanligtvis lyssnar med ganska sansade ljudnivÄer sÄ kan Àven de mest sansade nivÄerna vara för kraftfulla. NÀr jag ska sova vill jag sÄ klart ha riktigt lÄg volym.
Heureka! Ăntligen ett jobb för appen GenvĂ€gar.

Sagt och gjort. Jag slĂ€nger ihop en automation som sĂ€tter riktigt lĂ„g volym om klockan Ă€r mer Ă€n 21:30 och körs nĂ€r telefonen ansluter till mina AirPods. “Det hĂ€r kommer bli bra” tĂ€nker jag sĂ„dĂ€r sjĂ€lvgott om mig sjĂ€lv.
Tills jag testar.

Den som trodde att automatiseringar kunde köras automatiskt trodde uppenbarligen fel. För, i stĂ€llet för att köra mitt fina skript, sĂ„ visar iOS upp en notifikation om att min “automatisering” Ă€r tillgĂ€nglig. En notifikation som jag behöver alltsĂ„ behöver trycka pĂ„ för att aktivera.
Trycka.
Med ett köttfinger.
–
Mitt fina skript, som skulle rĂ€dda mig frĂ„n framtida volymchocker, behöver dĂ€rmed begravas tills dess att alla “automatiseringar” Ă€r likvĂ€rdiga och fĂ„r köra utan nĂ„gon interaktion frĂ„n mig som anvĂ€ndare.
I soptunnan med det.