FrÄn tystnad till falsett

Hösten har anlÀnt, och jag har till sist klivit in i rollen som förÀldraledig. Blott en vecka har gÄtt, och om nÄgon frÄgade mig om jag har kontroll över situationen, skulle jag inte kunna göra annat Àn att nicka och le. Precis sÄdÀr som man gör nÀr man försöker att dölja sanningen om de smÄ katastroferna och blodviten som redan hunnit utspela sig.

I ett desperat försök att muta mina marodörer, har jag serverat risgrynsgröt tvÄ kvÀllar den hÀr veckan. Jag skyr inga som helst medel för att vinna över dem pÄ min sida.

FörÀldraledigheten lÀr en mÄnga saker. Men jag har insett att det framförallt Àr en lektion i att uppskatta ljud. Alla ljud. Men det finns sÄklart grader av ljudens gemytlighet. Ett barns sorl, nÀr det försvinner in i egenlek, Àr som ljuvlig bakgrundsmusik. SÀrskilt nÀr det ackompanjeras av en ettÄrings försök att fumla-, snubbla- och ramla i kapp sin storebror.

Eller ljudet av rafsande i en legolĂ„da, en fantasilek i falsett om nĂ„gon familj som strandat pĂ„ vĂ€g till farmor och farfar. Eller nĂ€r det plötsligt deklareras: ”NĂ€e nu ska jag stĂ€lla mig vid fönstret och rĂ€kna bilar med dragkrok. En, tvĂ„ tre…”

Men sÄ finns det ocksÄ de mindre angenÀma ljuden. Ett av dem, har jag fÄtt erfara, Àr nÀr ettÄringar och fyraÄringar gaddar ihop sig och utbrister i gemensam gnÀllgrÄt. Det Àr sÀllan utan anledning förstÄs. Allt som oftast beror det pÄ att deras vuxen har misslyckats med att utfodra dem med risgrynsgröt i rÀtt tid. Och Àven om ljudnivÄn i stunden kan vara plÄgsam sÄ drunknar den i ljudet av skammen över att det Àr ens eget fel.

SÄ, nÀr allt kommer omkring, Àr inte ens den vÀrsta sortens oljud sÀrskilt hemskt. Det Àr trots allt bara ett högljutt bevis pÄ att de fortfarande Àr vid liv.

I stÀllet Àr det avsaknaden av ljud som skrÀmmer. NÀr total tystnad infinner sig sÄ löper en stackars förÀldrahjÀrna amok. Under brÄkdelen av en tyst sekund kan den lÀtt konstruera arton möjliga scenarier, varav tjugotvÄ av dem direkt dödliga.

Det Ă€r sĂ„ledes svĂ„rt att njuta av tystnaden, ens nĂ€r den sker under kontrollerade former. Även nĂ€tter dĂ€r de dĂ€r ljudkĂ€llorna sover borta sĂ„ vaknar man, av tystheten, och undrar varför man inte hör nĂ„gon puls eller nĂ„gra andetag.

Tystnaden, den Àr för alltid förstörd. I stÀllet har den ersatts av stunder av stillhet bland de högljudda, skrattande, gnÀllande och falsettsjungande skönljud som barnen för med sig.

Bytt Àr bytt och kommer aldrig tillbaka.

NĂ„gra spel jag har spelat det senaste

Animal Well

Har du inte spelat Animal Well – lĂ€s ingenting om det innan du drar igĂ„ng. PĂ„ riktigt alltsĂ„. De flesta recensioner av spelet brukar börja med samma brasklapp, av en god anledning. Det Ă€r nĂ„got speciellt med att upptĂ€cka det hĂ€r spelet sjĂ€lv, och i sin egen takt. Utan spoilers.

Gillar du Àventyrsspel eller indie-spel sÄ Àr det hÀr ett absolut mÄste.

Är man alldeles tokallergisk mot pixel-estetik sĂ„ kanske man kommer ha svĂ„rt att se bortom grafiken men jag tycker nog att det Ă€r vĂ€rt att ge det en chans Ă€ndĂ„.

Cocoon

Ett helt makalöst pusselspel som inte liknar nÄgot annat jag har spelat. Man hoppar mellan vÀrldar/dimensioner pÄ ett alldeles snillrikt sÀtt.

Jag Àlskar pusselspel som lyckas med konststycket att, gÄng pÄ gÄng, fÄ en att kÀnna sig supersmart nÀr man hittar lösningen pÄ ett till synes omöjligt pussel.

Metroid Prime Remaster

En remaster pĂ„ ett av mina absoluta favoritspel genom tiderna. What’s not to like?

Underligt ibland hur vissa spel Äldras, eller inte Äldras. Metroid Prime Àr frÄn 2002 men hÄller förvÄnansvÀrt hög klass fortfarande. Visst, vissa saker kÀnns lite stolpiga och styltiga pÄ ett sÀtt som kanske har förfinats de senaste 20 Ären. Men överlag Àr Metroid Prime ett spel som fortfarande hÄller hög klass.

Nu vill jag spela fyran!

(Och trean.)

(Och tvÄan.)

Cyberpunk 2077

Jag spelade aldrig Cyberpunk 2077 nÀr det lanserades och kan sÄledes inte riktigt kommentera det ganska katastrofala skicket som spelet verkade vara i nÀr det slÀpptes.

Men jag har spelat (lÀs: spelar) Cyberpunk 2077 nu! Och jag mÄste sÀga att det Àr ett otroligt engagerande action-rpg. Det mÀrks att CD Projekt Red har legat i och putsat pÄ spelet sedan 2020 för det Àr ett riktigt vÀlpolerat spel.

Gillar man inte actionspel sÄ kommer man nog ha svÄrt för Cyberpunk 2077. Men det Àr absolut ett av de smartaste actionspelen jag har spelat.

Det finns visor och sÄ finns det geniala visor. Det hÀr Àr ett exempel pÄ det sistnÀmnda.

Greta har en katt
Orvar heter han
Greta har en man
Orvar heter han
Tur att inte Greta
ocksÄ heter det
DĂ„ skulle dom ju heta
Orvar alla tre

Text och musik: Jujja och Tomas Wieslander, Mamma Mu & KrÄkan

DÄ tar vi och gör Apple lite smÄirriterade sÄ hÀr pÄ fredagkvÀllen.

En skÀrmdump pÄ appen AltStore som visar en skÀrm för att ladda ned och installera spelet Fortnite.

Introducing ”Mikro”

In my day-to-day job I’m a web developer. Admittedly, a web developer with a certain weakness for native apps. However, it’s been quite a while since I built anything substantial in Apple’s frameworks. The app projects I’ve been involved with in a professional capacity have exclusively been React Native projects.

So for the past year, in an attempt to dust the cobwebs off my native app skills, I’ve been tinkering with an app project that I’ve dubbed ”Mikro”. Mikro is a fully native Swift (and SwiftUI) app for Micro.blog.

Screenshot of Mikro app

Mikro is not intended to bring anything new to the Micro.blog platform. In fact – it’s not supposed to be innovative in any way, shape or form. Its sole purpose is to be a canvas for me to learn Swift and SwiftUI. Furthermore, it most probably won’t ever see the light of day.

That being said, I use Mikro every day to keep up with my friends and the Micro.blog community, and it kind of works. Until it falls short.

I don’t really know whether this is a good idea or not, but I figured I’d try spelling out some missing features to see if that gives me enough motivation to see them through.

Missing features:

In my mind, these features are table stakes and will need to be addressed before letting anyone else use Mikro.

  • Search: Currently, there is no way to search in Mikro. Which means there is also no way of following new users.
  • Notifications: Mikro doesn’t support any notifications right now.
  • Long posts: Mikro doesn’t yet support writing long posts
  • Attach media: Mikro doesn’t yet support attaching images or videos when writing a new post
  • Log in: To underline just how much of a personal project Mikro is – I haven’t yet added any support for logging in. I just use a hardcoded authentication token that’s appended to every API request. 😄

Features I’d like to add:

These features definitely fall into the category of ”nice to have” features. But (of course) that won’t stop me from starting them (and perhaps finishing them) before even attempting the ”must haves” in the list above. Such is the life-cycle of a hobby project.

  • Translation: iOS 18 will introduce an API to use on-device-processing to translate texts. I would love to add that to Mikro.
  • Inspiration: With iOS 17, Apple introduced a Journaling suggestion API that can give you some inspiration on what to write about when authoring a new post.
  • Mac app: when adding some functionality that was iOS-only, I managed to break the Mac app.

Mikro’s future

There probably isn’t one.

(But if there is – I promise to keep you posted.)

Ett av sommarens genidrag har varit att lÄna ut min gamla iPod Nano till fyraÄringen för att slippa spela hans önskemusik i bilen. Hans tre favoritalbum Àr inlagda:

A pastel blue and pink pair of JBL headphones is resting on a weathered wooden surface alongside a white iPod displaying album art for Frozen.

TÀnk att man nÀstan hunnit ge upp hoppet om sommaren och sen sÄ levererar den tvÄ pangdagar med sol, bad och bÄtutflykter.

Kvinna och barn sitter tillsammans i en liten bÄt och styr med hjÀlp av utombordaren.

SommarlĂ€sning: How to Become the Dark Lord and Die Trying av Django Wexler 📚

Davi Àr fast i en tidsloop som ÄterstÀlls varje gÄng hon dör. Hon har försökt vara hjÀlte och tagit sig an att besegra mörkrets makter. Men efter hundratals försök ger hon upp och bestÀmmer sig i stÀllet för att bli mörkrets makter.

De första kapitlen ger absolut mersmak. Fantastiskt roligt skriven och en underbar premiss.

LÀgenheten luktar natur nÀr vÄrt nya tÀlt hÀnger pÄ vÀdring efter tvÄ premiÀrnÀtter vid syrrans torp. Ser redan fram emot nÀsta tÀltnatt.

Ett tÀlt i motljus med uppbÀddade sovsÀckar.

TÀnk att man har fÄtt gifta sig den hÀr fantastiska kvinnan och sen fÄtt fira det med hela ens familj och ens vÀnner ombord pÄ en spÄrvagn.

Och till rÄga pÄ allt sÄ fick man lov att Àta popcorn tills man storknade.

Vad bra allt blev!

Auto-generated description: A newlywed couple is standing at the top of a staircase, smiling and waving, with the bride holding a bouquet. Auto-generated description: A bride in a white dress is holding a bouquet and standing in a tram filled with smiling, well-dressed guests.

SÄdÀr, telefonen Àr semestersÀkrad med Dumbify i ett försök att minimera slentrianscrollandet.

En iPhone med en anpassad hemskÀrm som bara visar ord i stÀllet för appar

Har inte gÄtt pÄ semester Àn men jag lÄter inte det hindra mig att starta igÄng det första semesterspelet. I hopp om att hinna med flera.

A person is playing a video game on a handheld console with a view of a porch and outdoor scenery in the background.

Midsommardag och hÀlften av familjen ligger nedbÀddade med feber och ögoninflammation.

A serene view of a calm body of water with a dock featuring a ladder, framed by a lifebuoy.

Switch-inspiration

Vilket trevligt Nintendo Direct! Ett nytt Zeldaspel annonserat dÀr vi faktiskt tillÄts spela som Zelda. Och Àntligen fÄr vi mer info om Metroid Prime 4.

Nu Ă€r jag omĂ„ttligt sugen pĂ„ att plocka upp antingen Link’s Awakening eller Metroid Prime som Ă„rets semesterspel.

I rimlighetens namn borde jag vĂ€lja Link’s Awakening eftersom jag aldrig spelat originalet. Men jag Ă€r ocksĂ„ sugen pĂ„ att spela igenom Metroid Prime för femtielfte gĂ„ngen.

Decisions decisions.

Eller sÄ ÄtergÄr jag till min tidigare plan och gör som Sanna Lund och spelar Lorelei and the Laser Eyes.

Har spenderat nÄn timme med att lÀgga till @sod:s plugin för att lÀnka till ett slumpmÀssigt inlÀgg pÄ bloggen.

Det tog 2 min att installera pluginet och resterande 58 min har jag spenderat pĂ„ att klicka pĂ„ lĂ€nken. 😄

Överraska mig.

PremiĂ€r för kapitelbok med fyraĂ„ringen: Man lever bara nio gĂ„nger av Anja Gatu 📚

Verkar vÀldigt lovande att döma av de första kapitlen. Sex kapitel hann vi med innan han slocknade.

Blanda foton frÄn ett fotoalbum pÄ iPhone lÄsskÀrm

I höstas, i och med iOS 17.1, sĂ„ slĂ€ppte Apple en efterlĂ€ngtad funktion för att anpassa lĂ„sskĂ€rmen pĂ„ iPhone. I stĂ€llet för att vĂ€lja enstaka foton, eller automatiska fotosamlingar – sĂ„ kan man nu vĂ€lja ett helt fotoalbum som bakgrundsbild och lĂ„ta telefonen sĂ€tta en ny bakgrundsbild frĂ„n albumet varje timma.

I mitt fall, eftersom jag Àr lite av en familjetönt, sÄ lÄter jag telefonen rotera mellan en drös foton pÄ min familj.

  1. I Bilder-appen har jag skapat ett album med det fantasifulla namnet “Bakgrunder”.
  2. PÄ lÄsskÀrmen, lÄngtryck pÄ bakgrundsbilden och tryck pÄ plusknappen för att lÀgga till en ny bakgrund.
  3. VĂ€lj “Bildblandning” och bocka ur de automatiska albumen “Personer”, “Natur” och “StĂ€der”
  4. Bocka i “Album” och tryck pĂ„ albumnamnet till höger för att vĂ€lja det nyskapade albumet “Bakgrunder” (eller nĂ„got annat album för den delen)
  5. VĂ€lj blandningsfrekvens (sjĂ€lv kör jag pĂ„ varje timma) och tryck pĂ„ “AnvĂ€nd album”.
  6. Klart! Nu Ă„terstĂ„r bara att trycka pĂ„ knappen “LĂ€gg till” uppe i högra hörnet för att lĂ€gga till den nya bildblandningen bland dina bakgrunder.

NĂ€r jag tar ett foto som jag tycker skulle passa bland mina bakgrunder sĂ„ lĂ€gger jag helt sonika till det i mitt album “Bakgrunder” och dĂ„ kommer det per automatik med i rotationen.

Monument Valley Àr lika vackert som jag mindes det. KÀnner mig dock som en rÀtt taskig förÀlder som helt hade glömt att dess pussel baserades pÄ omöjliga figurer.

KĂ€nns inte helt intuitivt för en fyraĂ„rings spatiala förmĂ„ga. 😬

Pojke som sitter med sin iPad och klurar i spelet Monument Valley

FortsÀtter att putsa och feja pÄ min egna sajt. Man vill ju gÀrna att det ska se nÄgorlunda prydligt ut om nÄn, nÄgon gÄng, skulle rÄka strosa förbi ens digitala trÀdgÄrd.

En skÀrmdump av en sida pÄ min webbsida som presenterar foton.

Tankar om iPad

VÄrt hushÄll Àger ett par riktigt Älderstigna iPads. Jag har velat uppgradera Ätminstone en av dem i flera Är. Och sÀrskilt ville jag det under fjolÄret. Det var egentligen bara Apple som satte kÀppar i hjulet för den planen genom att inte slÀppa nÄgra nya iPads alls under 2023. Suget omsattes sÄledes aldrig i handling.

Men, efter veckans iPad-event sÄ har suget blossat upp pÄ nytt. Inte egentligen för att jag tycker att Apple presenterade nÄgot nydanande och efterlÀngtat. Snarare pÄ grund av att jag pÄminns om hur lÄngsam min egen iPad Àr eftersom att jag nu försöker anvÀnda den för att kunna motivera nÄgot slags köp.

Det Ă€r bara en sak som Ă„terstĂ„r för mig att reda ut. En liten liten liten petitess. Och det Ă€r att svara pĂ„ frĂ„gan: ”Vad tusan ska jag med en iPad till?”

Hade jag varit nÄgotsÄnÀr artistiskt lagd sÄ hade kanske Apple Pencil varit tillrÀckligt för att motivera mig. Hade jag haft ambitiösa skrivdrömmar sÄ hade kanske Magic Keyboard i kombination med iPadens förmÄga att fokusera pÄ en app i taget varit tillrÀcklig. Hade jag jobbat professionellt med foto sÄ hade kanske portabiliteten, Tandem Oled, Pencil och USB-C varit tillrÀckligt.

Men jag Àr ingetdera.

Jag Àr kodknackare. Och jag vill anvÀnda en portabel dator till framförallt en sak: dÄ och dÄ vill jag kunna plocka upp den och koda lite pÄ nÄgot sidoprojekt jag har liggandes.

iPaden mÄ vara ett acceptabelt substitut till en dator för flertalet kreativa Ätaganden. Men nÀr det kommer till att kunna koda pÄ den sÄ kÀnns det alltid som att man behöver vada genom en flod av fulhack.

SÄledes Àr det kanske inte alls en iPad jag bör köpa. Jag kanske i stÀllet borde köpa mig en personlig laptop. NÄgot helt utan kompromisser pÄ kodfronten och en fullfjÀdrad förlÀngning av hemmadatorn.

Det Àr bara det att jag inte vill ha nÄgot kompromisslöst. Jag Àlskar kompromisser! SÀrskilt om det Àr en enhet jag ocksÄ vill kunna anvÀnda pÄ semestrar och helger. Det gör inget att min helg- och semesterdator Àr sÀmre lÀmpad för kod Àn min hemmadator sÄ lÀnge den faktiskt kan göra det överhuvudtaget. Vilket jag just nu kÀnner att iPaden inte kan.

För mitt ÀndamÄl sÄ hade en halvhjÀrtad kodmiljö pÄ iPaden med rÄge vÀgts upp av allt annat jag tycker att den Àr bÀttre pÄ Àn en dator: LÀsning, rita, enkel videoredigering.

Men dÄ behöver den bli en smula mer kompromisslös. Bara en smula.

Jag fÄr helt enkelt avvakta till WWDC 2024 innan jag tar ett beslut.