Det skulle vara så lätt att säga: ”F*ck it. Nu har jag missat en vecka. Nu kan jag lika gärna strunta i att skriva de här veckouppdateringarna.”

Men det tänker jag inte göra. Jag fortsätter att tröska mig framåt. Jag tänker fortsätta skriva de här, tämligen meningslösa, uppdateringarna även om jag missar en vecka här eller där. Det väsentliga är att de blir gjorda.

• Efter att, under två kvällar, ha spelat igenom Josef Fares spel Brothers: A Tale of Two Sons så gick vi på jakt efter fler spel med liknande energinivå. Avslappnande, sagolika spel att varva ned i soffan med. Efter några omvägar landade vi i The Last Guardian.

• Vår diskmaskin har hunnit gå sönder, hunnit lagats och sedan hunnit gå sönder igen. Det skulle vara jobbigt i vanliga fall men det tillkommer ytterligare disk nu när är hemma hela dagarna.

• Jag har fortsatt jobba hemma och det fungerar bättre än förväntat. Fördelen är att jag kommer igång tidigare, tar kortare lunch och kan därmed sluta lite tidigare. Och ändå känna att jag då och då, med gott samvete, kan ta en Otispaus.

• Blivit med Fairphone 3 som jobbtelefon. Det resulterade i att jag och Lisa röjde undan för att spela in en spontan unboxing av den. Dock en stum sådan så förvänta er inga kommentarer.

• Lyssnat på mycket Movits den här veckan av någon anledning. Man hinner liksom aldrig riktigt förbereda sig när Movitssuget slår till. Det bara händer. Det har också blivit en del ambient synth samt en lagom dos Håkan Hellström.

  Och, sist men inte minst. Perfume Genius har släppt sitt nya album Set My Heart on Fire Immediately. Jag har gått och väntat på det här albumet ända sedan de första låtarna strösslades ut tidigt i våras.